Fodertankar (1) Grovfoder
I morse när jag var ute i stallet och fodrade funderade jag just över detta med foder. Vad man väljer, hur och varför. Vikten av att allt foder är analyserat och vikten av att hantera alla fodersorter på rätt sätt.
Fodertankar del 1 (grovfoder)
Jag håller grovfoder högt och ser den som den absolut viktigaste näringskällan, och både ekonomi och tid sparas om man lägger ned extra tid och pengar på ett grovfoder av bra kvalitet. Vi köper ca hälften av vårt grovfoder för att säkra bra värden. Ekonomiskt sett så tjänar vi nämligen inte på att ta in allt för egen maskin med det antal hästar vi har, eftersom värden i ett grovfoder aldrig går att garantera. Så vi betalar hellre för det värde vi behöver och slipper sedan komplettera med en massa onödigt och dyrt kraftfoder.
Grovfoder A
Vi är otroligt nöjda över vårt egna hösilage i år. Det är friskt, grönt, bärgades under kanonomständigheter men blev ändå inte för torrt. Det är lagom grovt och har lagom långa strån och luktar friskt gräs.
Vi inväntar spänt analyssvaret för att se hur värdena ser ut.
Grovfoder B
Sedan har vi ju vårt hö från förra året som också blev otroligt lyckat med otroligt bra värden. Jag fodrar gärna med fjolårshö bara det är rätt förvarat så man slipper dammet som gärna annars kommer till då höet ligger längre. Ett gott tips för att slippa fukt och damm i höet är att täcka allt med halm. Sedan kan man ju dessutom använda halmen allt eftersom man använder höet.
Fördelar med att använda samma hö flera år är att man kan planera foderstater och träning utifrån det mer långsiktigt. Dessutom behöver vi bara planera för att få in tillräckligt mycket bra hö vartannat eller vart tredje år eftersom vi har plats att förvara såpass mycket, vilket underlättar otroligt. Myten med att värden sjunker i ett fjolårshö är ju inte riktigt sant.
Höet är bra att ha eftersom ett hösilage kan variera väldigt i typ och värden mellan olika balar och olika skördar, vilket innebär att man kan vänja över hästarna lättare om de har en liten del hö i grovfodergivan. Just nu har vi dessutom lite väl bra värden i hösilaget vilket innebär att vi har två av våra 17 hästar som äter hö istället eftersom deras magar mår bättre av det. Dessutom har höet högre energivärden vilket är bättre för hästarna som går i hårt arbete då det tar för mycket energi till att förbränna höga proteinvärden i ett grovfoder (som vi har i hösilaget) och då tappar man även där ekonomin och välmåendet på hästen.
Grovfoder C
Vårt tredje grovfoder, det som vi köper, kommer från en grannbonde med mjölkkor. Ett kilo TS (torrsubstans) av detta hösilage innehåller lika mycket protein och nästan lika mycket MJ (energi) som ett kilo färdigfoder för avelsston och unghästar (exempelvis groov, breed etc). TS ligger på ca 70%.
Ekonomi
Till skillnad från ett färdigfoder som kostar mellan 5 och 10 kr kilot kostar oftast ett grovfoder max 3 kr kilot. Om man räknar på skillnaderna i pris på 10 hästar och månad/ år hamnar vi då på tex;
Snabb ekonomisk överslagskalkyl
-Grovfoder med lite högre värden:
600 kg häst normalarbete plus tävling ca 10 kg TS grovfoder/ dag a´ 3 kr /kg TS
= 900 kr/ månad =9000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva grovfodergivan)
-Kraftfoder:
1 kg spannmål om dagen a´5 kr kg + vitaminer och mineraler
=300 kr/ månad =3000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
SUMMA: 12 000 kr per år
-Grovfoder med lite lägre (mer normala) värden:
600 kg häst normalarbete plus tävling ca 10 kg TS grovfoder/ dag a´ 2,5 kr /kg TS
= 750 kr/ månad =7500 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva grovfodergivan)
-Kraftfoder 1:
4 kg spannmål om dagen a´5 kr kg (ca 6 liter) + vitaminer och mineraler
=900 kr/ månad =9000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
-Kraftfoder 2:
4 kg färdigfoder om dagen (ca 4 liter) a´6,65 kr kg (medelvärde alla sorter) + vitaminer och mineraler
=1100 kr/ månad =11000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
SUMMA: 16 500 kr alt. 18 500 kr per år
Halvera kostnaderna för ponny och räkna på ca 16 hästar hälften ponny hälften stora (ungefär så vi har det men med undantag av några avelsston och några föl som kan räknas in under storhäst respektive ponny)
SUMMA grovfoder högre värden: 144 000 kr per år
SUMMA grovfoder mer normala värden och kraftfoder 1: 198 000 kr per år
SUMMA grovfoder mer normala värden och kraftfoder 2: 222 000 kr per år
Detta ger alltså en skillnad per år på 54 000 kr om man använder spannmål respektive 78 000 kr om man använder färdigfoder.
Förstå vad mycket man kan göra för 78 000 kr på ett år!!!
En ny häst!
Eller en ny maratonvagn.
En ny hästtransport.
En lyxresa för hela familjen till Barbados.
Fyra månaders extra semester eller föräldraledighet.
Och då har jag ändå varit ordentligt realistisk och lite till i min budget!
Fodertankar del 1 (grovfoder)
Jag håller grovfoder högt och ser den som den absolut viktigaste näringskällan, och både ekonomi och tid sparas om man lägger ned extra tid och pengar på ett grovfoder av bra kvalitet. Vi köper ca hälften av vårt grovfoder för att säkra bra värden. Ekonomiskt sett så tjänar vi nämligen inte på att ta in allt för egen maskin med det antal hästar vi har, eftersom värden i ett grovfoder aldrig går att garantera. Så vi betalar hellre för det värde vi behöver och slipper sedan komplettera med en massa onödigt och dyrt kraftfoder.
Grovfoder A
Vi är otroligt nöjda över vårt egna hösilage i år. Det är friskt, grönt, bärgades under kanonomständigheter men blev ändå inte för torrt. Det är lagom grovt och har lagom långa strån och luktar friskt gräs.
Vi inväntar spänt analyssvaret för att se hur värdena ser ut.
Grovfoder B
Sedan har vi ju vårt hö från förra året som också blev otroligt lyckat med otroligt bra värden. Jag fodrar gärna med fjolårshö bara det är rätt förvarat så man slipper dammet som gärna annars kommer till då höet ligger längre. Ett gott tips för att slippa fukt och damm i höet är att täcka allt med halm. Sedan kan man ju dessutom använda halmen allt eftersom man använder höet.
Fördelar med att använda samma hö flera år är att man kan planera foderstater och träning utifrån det mer långsiktigt. Dessutom behöver vi bara planera för att få in tillräckligt mycket bra hö vartannat eller vart tredje år eftersom vi har plats att förvara såpass mycket, vilket underlättar otroligt. Myten med att värden sjunker i ett fjolårshö är ju inte riktigt sant.
Höet är bra att ha eftersom ett hösilage kan variera väldigt i typ och värden mellan olika balar och olika skördar, vilket innebär att man kan vänja över hästarna lättare om de har en liten del hö i grovfodergivan. Just nu har vi dessutom lite väl bra värden i hösilaget vilket innebär att vi har två av våra 17 hästar som äter hö istället eftersom deras magar mår bättre av det. Dessutom har höet högre energivärden vilket är bättre för hästarna som går i hårt arbete då det tar för mycket energi till att förbränna höga proteinvärden i ett grovfoder (som vi har i hösilaget) och då tappar man även där ekonomin och välmåendet på hästen.
Grovfoder C
Vårt tredje grovfoder, det som vi köper, kommer från en grannbonde med mjölkkor. Ett kilo TS (torrsubstans) av detta hösilage innehåller lika mycket protein och nästan lika mycket MJ (energi) som ett kilo färdigfoder för avelsston och unghästar (exempelvis groov, breed etc). TS ligger på ca 70%.
Ekonomi
Till skillnad från ett färdigfoder som kostar mellan 5 och 10 kr kilot kostar oftast ett grovfoder max 3 kr kilot. Om man räknar på skillnaderna i pris på 10 hästar och månad/ år hamnar vi då på tex;
Snabb ekonomisk överslagskalkyl
-Grovfoder med lite högre värden:
600 kg häst normalarbete plus tävling ca 10 kg TS grovfoder/ dag a´ 3 kr /kg TS
= 900 kr/ månad =9000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva grovfodergivan)
-Kraftfoder:
1 kg spannmål om dagen a´5 kr kg + vitaminer och mineraler
=300 kr/ månad =3000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
SUMMA: 12 000 kr per år
-Grovfoder med lite lägre (mer normala) värden:
600 kg häst normalarbete plus tävling ca 10 kg TS grovfoder/ dag a´ 2,5 kr /kg TS
= 750 kr/ månad =7500 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva grovfodergivan)
-Kraftfoder 1:
4 kg spannmål om dagen a´5 kr kg (ca 6 liter) + vitaminer och mineraler
=900 kr/ månad =9000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
-Kraftfoder 2:
4 kg färdigfoder om dagen (ca 4 liter) a´6,65 kr kg (medelvärde alla sorter) + vitaminer och mineraler
=1100 kr/ månad =11000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
SUMMA: 16 500 kr alt. 18 500 kr per år
Halvera kostnaderna för ponny och räkna på ca 16 hästar hälften ponny hälften stora (ungefär så vi har det men med undantag av några avelsston och några föl som kan räknas in under storhäst respektive ponny)
SUMMA grovfoder högre värden: 144 000 kr per år
SUMMA grovfoder mer normala värden och kraftfoder 1: 198 000 kr per år
SUMMA grovfoder mer normala värden och kraftfoder 2: 222 000 kr per år
Detta ger alltså en skillnad per år på 54 000 kr om man använder spannmål respektive 78 000 kr om man använder färdigfoder.
Förstå vad mycket man kan göra för 78 000 kr på ett år!!!
En ny häst!
Eller en ny maratonvagn.
En ny hästtransport.
En lyxresa för hela familjen till Barbados.
Fyra månaders extra semester eller föräldraledighet.
Och då har jag ändå varit ordentligt realistisk och lite till i min budget!
Kommentarer
Trackback
