Välkommen!
Senaste tillskottet hos oss på Stall Assla är en satsning utöver det vanliga. Tanken har länge varit att införskaffa en ponny för tävling i körning som kan komma en bit på vägen för att sedan avlösas av vår storhäst, men inget har riktigt fallit oss i smaken. Nu har vi till sist hittat ett projekt som möjligen skulle kunna räcka till. Hon har nu bott hos oss ett tag men har tidigare aldrig varit körd, så därför har vi legat lite lågt med informationen. Men hon artar sig väl och det verkar som om hon kan komma att fungera väl även i vagn.
Välkommen till Stall Assla och Långemossen Cool Candy!
Välkommen till Stall Assla och Långemossen Cool Candy!
Fodertankar (1) Grovfoder
I morse när jag var ute i stallet och fodrade funderade jag just över detta med foder. Vad man väljer, hur och varför. Vikten av att allt foder är analyserat och vikten av att hantera alla fodersorter på rätt sätt.
Fodertankar del 1 (grovfoder)
Jag håller grovfoder högt och ser den som den absolut viktigaste näringskällan, och både ekonomi och tid sparas om man lägger ned extra tid och pengar på ett grovfoder av bra kvalitet. Vi köper ca hälften av vårt grovfoder för att säkra bra värden. Ekonomiskt sett så tjänar vi nämligen inte på att ta in allt för egen maskin med det antal hästar vi har, eftersom värden i ett grovfoder aldrig går att garantera. Så vi betalar hellre för det värde vi behöver och slipper sedan komplettera med en massa onödigt och dyrt kraftfoder.
Grovfoder A
Vi är otroligt nöjda över vårt egna hösilage i år. Det är friskt, grönt, bärgades under kanonomständigheter men blev ändå inte för torrt. Det är lagom grovt och har lagom långa strån och luktar friskt gräs.
Vi inväntar spänt analyssvaret för att se hur värdena ser ut.
Grovfoder B
Sedan har vi ju vårt hö från förra året som också blev otroligt lyckat med otroligt bra värden. Jag fodrar gärna med fjolårshö bara det är rätt förvarat så man slipper dammet som gärna annars kommer till då höet ligger längre. Ett gott tips för att slippa fukt och damm i höet är att täcka allt med halm. Sedan kan man ju dessutom använda halmen allt eftersom man använder höet.
Fördelar med att använda samma hö flera år är att man kan planera foderstater och träning utifrån det mer långsiktigt. Dessutom behöver vi bara planera för att få in tillräckligt mycket bra hö vartannat eller vart tredje år eftersom vi har plats att förvara såpass mycket, vilket underlättar otroligt. Myten med att värden sjunker i ett fjolårshö är ju inte riktigt sant.
Höet är bra att ha eftersom ett hösilage kan variera väldigt i typ och värden mellan olika balar och olika skördar, vilket innebär att man kan vänja över hästarna lättare om de har en liten del hö i grovfodergivan. Just nu har vi dessutom lite väl bra värden i hösilaget vilket innebär att vi har två av våra 17 hästar som äter hö istället eftersom deras magar mår bättre av det. Dessutom har höet högre energivärden vilket är bättre för hästarna som går i hårt arbete då det tar för mycket energi till att förbränna höga proteinvärden i ett grovfoder (som vi har i hösilaget) och då tappar man även där ekonomin och välmåendet på hästen.
Grovfoder C
Vårt tredje grovfoder, det som vi köper, kommer från en grannbonde med mjölkkor. Ett kilo TS (torrsubstans) av detta hösilage innehåller lika mycket protein och nästan lika mycket MJ (energi) som ett kilo färdigfoder för avelsston och unghästar (exempelvis groov, breed etc). TS ligger på ca 70%.
Ekonomi
Till skillnad från ett färdigfoder som kostar mellan 5 och 10 kr kilot kostar oftast ett grovfoder max 3 kr kilot. Om man räknar på skillnaderna i pris på 10 hästar och månad/ år hamnar vi då på tex;
Snabb ekonomisk överslagskalkyl
-Grovfoder med lite högre värden:
600 kg häst normalarbete plus tävling ca 10 kg TS grovfoder/ dag a´ 3 kr /kg TS
= 900 kr/ månad =9000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva grovfodergivan)
-Kraftfoder:
1 kg spannmål om dagen a´5 kr kg + vitaminer och mineraler
=300 kr/ månad =3000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
SUMMA: 12 000 kr per år
-Grovfoder med lite lägre (mer normala) värden:
600 kg häst normalarbete plus tävling ca 10 kg TS grovfoder/ dag a´ 2,5 kr /kg TS
= 750 kr/ månad =7500 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva grovfodergivan)
-Kraftfoder 1:
4 kg spannmål om dagen a´5 kr kg (ca 6 liter) + vitaminer och mineraler
=900 kr/ månad =9000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
-Kraftfoder 2:
4 kg färdigfoder om dagen (ca 4 liter) a´6,65 kr kg (medelvärde alla sorter) + vitaminer och mineraler
=1100 kr/ månad =11000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
SUMMA: 16 500 kr alt. 18 500 kr per år
Halvera kostnaderna för ponny och räkna på ca 16 hästar hälften ponny hälften stora (ungefär så vi har det men med undantag av några avelsston och några föl som kan räknas in under storhäst respektive ponny)
SUMMA grovfoder högre värden: 144 000 kr per år
SUMMA grovfoder mer normala värden och kraftfoder 1: 198 000 kr per år
SUMMA grovfoder mer normala värden och kraftfoder 2: 222 000 kr per år
Detta ger alltså en skillnad per år på 54 000 kr om man använder spannmål respektive 78 000 kr om man använder färdigfoder.
Förstå vad mycket man kan göra för 78 000 kr på ett år!!!
En ny häst!
Eller en ny maratonvagn.
En ny hästtransport.
En lyxresa för hela familjen till Barbados.
Fyra månaders extra semester eller föräldraledighet.
Och då har jag ändå varit ordentligt realistisk och lite till i min budget!
Fodertankar del 1 (grovfoder)
Jag håller grovfoder högt och ser den som den absolut viktigaste näringskällan, och både ekonomi och tid sparas om man lägger ned extra tid och pengar på ett grovfoder av bra kvalitet. Vi köper ca hälften av vårt grovfoder för att säkra bra värden. Ekonomiskt sett så tjänar vi nämligen inte på att ta in allt för egen maskin med det antal hästar vi har, eftersom värden i ett grovfoder aldrig går att garantera. Så vi betalar hellre för det värde vi behöver och slipper sedan komplettera med en massa onödigt och dyrt kraftfoder.
Grovfoder A
Vi är otroligt nöjda över vårt egna hösilage i år. Det är friskt, grönt, bärgades under kanonomständigheter men blev ändå inte för torrt. Det är lagom grovt och har lagom långa strån och luktar friskt gräs.
Vi inväntar spänt analyssvaret för att se hur värdena ser ut.
Grovfoder B
Sedan har vi ju vårt hö från förra året som också blev otroligt lyckat med otroligt bra värden. Jag fodrar gärna med fjolårshö bara det är rätt förvarat så man slipper dammet som gärna annars kommer till då höet ligger längre. Ett gott tips för att slippa fukt och damm i höet är att täcka allt med halm. Sedan kan man ju dessutom använda halmen allt eftersom man använder höet.
Fördelar med att använda samma hö flera år är att man kan planera foderstater och träning utifrån det mer långsiktigt. Dessutom behöver vi bara planera för att få in tillräckligt mycket bra hö vartannat eller vart tredje år eftersom vi har plats att förvara såpass mycket, vilket underlättar otroligt. Myten med att värden sjunker i ett fjolårshö är ju inte riktigt sant.
Höet är bra att ha eftersom ett hösilage kan variera väldigt i typ och värden mellan olika balar och olika skördar, vilket innebär att man kan vänja över hästarna lättare om de har en liten del hö i grovfodergivan. Just nu har vi dessutom lite väl bra värden i hösilaget vilket innebär att vi har två av våra 17 hästar som äter hö istället eftersom deras magar mår bättre av det. Dessutom har höet högre energivärden vilket är bättre för hästarna som går i hårt arbete då det tar för mycket energi till att förbränna höga proteinvärden i ett grovfoder (som vi har i hösilaget) och då tappar man även där ekonomin och välmåendet på hästen.
Grovfoder C
Vårt tredje grovfoder, det som vi köper, kommer från en grannbonde med mjölkkor. Ett kilo TS (torrsubstans) av detta hösilage innehåller lika mycket protein och nästan lika mycket MJ (energi) som ett kilo färdigfoder för avelsston och unghästar (exempelvis groov, breed etc). TS ligger på ca 70%.
Ekonomi
Till skillnad från ett färdigfoder som kostar mellan 5 och 10 kr kilot kostar oftast ett grovfoder max 3 kr kilot. Om man räknar på skillnaderna i pris på 10 hästar och månad/ år hamnar vi då på tex;
Snabb ekonomisk överslagskalkyl
-Grovfoder med lite högre värden:
600 kg häst normalarbete plus tävling ca 10 kg TS grovfoder/ dag a´ 3 kr /kg TS
= 900 kr/ månad =9000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva grovfodergivan)
-Kraftfoder:
1 kg spannmål om dagen a´5 kr kg + vitaminer och mineraler
=300 kr/ månad =3000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
SUMMA: 12 000 kr per år
-Grovfoder med lite lägre (mer normala) värden:
600 kg häst normalarbete plus tävling ca 10 kg TS grovfoder/ dag a´ 2,5 kr /kg TS
= 750 kr/ månad =7500 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva grovfodergivan)
-Kraftfoder 1:
4 kg spannmål om dagen a´5 kr kg (ca 6 liter) + vitaminer och mineraler
=900 kr/ månad =9000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
-Kraftfoder 2:
4 kg färdigfoder om dagen (ca 4 liter) a´6,65 kr kg (medelvärde alla sorter) + vitaminer och mineraler
=1100 kr/ månad =11000 kr/ år (fyra månaders bete borträknat med halva kraftfodergivan)
SUMMA: 16 500 kr alt. 18 500 kr per år
Halvera kostnaderna för ponny och räkna på ca 16 hästar hälften ponny hälften stora (ungefär så vi har det men med undantag av några avelsston och några föl som kan räknas in under storhäst respektive ponny)
SUMMA grovfoder högre värden: 144 000 kr per år
SUMMA grovfoder mer normala värden och kraftfoder 1: 198 000 kr per år
SUMMA grovfoder mer normala värden och kraftfoder 2: 222 000 kr per år
Detta ger alltså en skillnad per år på 54 000 kr om man använder spannmål respektive 78 000 kr om man använder färdigfoder.
Förstå vad mycket man kan göra för 78 000 kr på ett år!!!
En ny häst!
Eller en ny maratonvagn.
En ny hästtransport.
En lyxresa för hela familjen till Barbados.
Fyra månaders extra semester eller föräldraledighet.
Och då har jag ändå varit ordentligt realistisk och lite till i min budget!
Vinter!
Ja plötsligt blev det vinter. Tyvärr slaskar det redan, men det var trevligt så länge det varade.
Våra dräktiga ston Carola (e. Cortez) Och Haysford Heiress (e. Welton Vilful) har nu flyttat till vårt andra stall i väntan på att frodas och växa och bli runda och goa. Det är alltid en risk att ha dräktiga ston bland hästar som tävlar, tränar och träffar många andra individer, därför har vi i år valt att göra på det här sättet istället.
Där går även ett av våra ungston samt Haysford Heiress fölis som inte riktigt är gammal nog för att lämna mamma. Carola har fått stå på specialfoder några veckor eftersom årets fölis fick henne att tunna ur lite väl mycket. Men nu är hon sitt vanliga jag igen.
Bild lånad från www.sloughi.blogg.se
Som det ser ut nu har Nexis Vilandra (e. Moelgarnedd Montana) som också är dräktig inte riktigt varit igång på några veckor, och då hon nu börjar bli väl tjock är det lite elakt att sätta igång henne efter för lång vila, så hon får nog antagligen sällskapa de andra dräktiga stona sen.
Vilandra med sin förstfödde son VillGott (Foto: Johanna Andersson)
Våra dräktiga ston Carola (e. Cortez) Och Haysford Heiress (e. Welton Vilful) har nu flyttat till vårt andra stall i väntan på att frodas och växa och bli runda och goa. Det är alltid en risk att ha dräktiga ston bland hästar som tävlar, tränar och träffar många andra individer, därför har vi i år valt att göra på det här sättet istället.
Där går även ett av våra ungston samt Haysford Heiress fölis som inte riktigt är gammal nog för att lämna mamma. Carola har fått stå på specialfoder några veckor eftersom årets fölis fick henne att tunna ur lite väl mycket. Men nu är hon sitt vanliga jag igen.
Bild lånad från www.sloughi.blogg.se
Som det ser ut nu har Nexis Vilandra (e. Moelgarnedd Montana) som också är dräktig inte riktigt varit igång på några veckor, och då hon nu börjar bli väl tjock är det lite elakt att sätta igång henne efter för lång vila, så hon får nog antagligen sällskapa de andra dräktiga stona sen.
Vilandra med sin förstfödde son VillGott (Foto: Johanna Andersson)
