Stall Assla

Tack Bruno, och tack kära brudpar för att vi fick vara med och göra er dag speciell!

Välkommen till oss på Stall Assla Tilly (New Forest -06)

Vilken otrolig sommar vi har!

Här på Stall Assla utnyttjas den till max, dock gör värmen och insekterna att hästarna i första hand jobbas tidigt på morgonen eller sent på kvällen.

Några hästar är kvar, några har lämnat oss, och någa har både kommit och åkt igen.

Banjo Jump, en otroligt trevlig D-ponny född -97, kom till oss i april. Han har en otrolig ridbarhet och en hoppteknik jag sällan skådat. Han hade helt enkelt inte trivts hos sina nya ägare. Något hade gått snett under den månad han varit där och de gamla ägarna hörde förtvivlat av sig och undrade om jag kunde ta emot en häst akut. Här har han skött sig exemplariskt och varit underbar att rida både på träning, tävling och i skogen samt på banan. Han blir pigg i hoppningen men har ett så otroligt stort och gott hjärta så han skulle göra allt för sin ägare om han bara har tilliten. En häst som hamnade fast långt inne i mitt hjärta och det var inte utan en liten tår han åkte till sitt nya hem för en dryg månad sedan.

Banjo har fått mig att inse att hästar kan vara mycket känsligare än jag någonsin trott. Och jag har träffat ett hundratal "känsliga" hästar genom åren. Berättelsen om hur Banjo var under månaden hos de nygamla köparna och hur han var här verkar på många sätt osannolik. Det enda man nu kan se av månaden som måste varit skräckartat för honom är fyra hovar som rasat och vid varje skoning måste pusslas ihop. Joakim är duktig som tur är, men han har aldrig sett sämre hovar på en häst, och att det kan bli så när man tex söver hästar etc har man ju hört. Men efter en månad i nytt hem... Som sagt, Banjo Jump har nog underskattats av många under sitt liv. Nu har han det i vilket fall mycket bra och antagligen kommer han inte behöva byta hem igen. Det värmer i hjärtat när man lyckas med det Stall Assla står för. Att hitta rätt ägare till rätt häst, och rätt häst till rätt ägare.

Tack för den här tiden Banjo Jump. Du har lämnat hovavtryck hos oss på Stall Assla som för alltid kommer finnas kvar.

Hos oss nu har vi Norsella, ett D-ponny sto född -05 som är bildskön som få. Norsella är också här på tillridning och vi har upptäckt att under hennes till synes självsäkra fasad finns en osäker själ som är i stort behov av en trygg ledare. Norsella har fungerat kanon sedan dag ett här. Dock är det lite mer jobb med självförtroendet i hoppningen då hon spänner till sig och använder helt fel teknik. Men vi får se, kanske hon istället får bli dressyrponny. Utseendet och gångarterna har hon definitivt för detta ändamål.

Vi har också en tvåårig D-ponny, Golden Hippo, här tills vidare. Meningen är att han ska bli kvar då jag direkt fastnade för hans inställning och arbetsvilja och orädda uppsyn. Men tyvärr visar han ett litet annorlunda rörelsemönster när vi rider honom. Och han rids ju inte ens i ordets rätta bemärkelse utan vi sitter lite på honom och tränar kommandon, ung som han är. Vi hoppas att detta är något som är tillfälligt nu när han är i en växtperiod. Nu har han fått komma ut på hingstbetet och stortrivs med likasinnade buskamrater. I slutet av augusti får vi bedöma hur Golden Hippos framtid ska planeras.

Särkens Winston (-07) är tillbaka efter att ha jobbat på ridskolan en liten period. Meningen var att han skulle släppas direkt ut på hingstbetet för att få busa med sina gamla kompisar, men tyvärr hade han tappat otroligt mkt under våren och fick gå hemma och äta dubbel ranson kraftfoder, hösilage samt bete. Men nu är han fin och har haft bus på betet ett tag och just kommit hem. Jag gläds åt att hans sadlar återigen passar och att han har lite att ta av över rygg, hals och rumpa. Målet är att han ska kvala till unponnychampionatet som femåring. Jag har min lilla beridare Emilia som ska ta sig an honom som sin egen ponny ett tag framöver. Han har till en mors lycka också blivit vår dotter Alice favorit. Jag inser att min dotter har god smak...

Asslas Flemmah (-09) har växt till sig och är otroligt vacker med en hoppteknik som imponerar. Hon är nu inriden och går på bete tillsammans med gamla morsan och bara har det gott. Vi har även börjat köra in henne, men det får vänta lite nu så hon får sin välförtjänta vila. Vila är nummer ett för unghästar enligt mig. Jag börjar gärna tidigt med dem, men är otroligt noga med att läsa av deras fysiska och psykiska hälsa. Under växtperiderna får de alltid vila, vilken ålder de än är i. En del av Stall Asslas policy är just "sunda och hållbara hästar med en positiv inställning till arbete" och det är bara ett gott hästöga och noggrann planering som gör målet uppnåeligt.

Olofsgårdens Bruno (-02) är fortfarande halt av sin ligamentsskada. Vi försöker att inte tänka så mycket på det då han är en av våra inventarier här på gården och är saknad något otroligt när han inte är igång och med oss. Vi kan inte uttala oss om hans framtid, men det ska mycket till för att vi inte ska lyckas få honom frisk, så mycket ska jag säga. Och än så länge så har han jättefina leder utan minsta lilla pålagring på röntgen, och det bådar ju gott. Han ska in till kliniken igen till hösten så får vi se hur saker ock ting utvecklas.

Karmas Arien (-08) skulle varit Brunos kompanjon, men är mer eller mindre hans ersättare för tillfället. Hon är tillbaka i arbete efter en längre vila och är en helt otroligt trevlig häst att rida. Snart är vi klara för att sätta henne i vagn. Vi försöker pussla ihop tiden för att hinna visa henne på premiering nu som treåring.

New Luck (-04) är fortfarande uppstallad hos vår granne som istället för mig håller igång honom då mina foglossningsbekymmer ännu inte riktigt klarar av hästar med allt för mycket rörelser. I vilket fall inte då de ska hållas i tävlingskondition samt ut och tävlas. Tyvärr så har han ännu inte varit ute och tävlat sedan jag gjorde dressyrdebuten i Mariestad med honom som fyraåring samt gångartschampionatet nere i Flyinge, samt alla hoppstarter på lokal och regional nivå som femåring. Han borde haft betydligt mer tävlingsrutin vid det här laget, men ibland kommer livet emellan. Får jag möjlighet kommer jag försöka ge honom rutinen så gott det går i efterhand.

Bonnie (-05) har varit hos oss i två månader nu och är en otroligt trevlig individ. Hon kan ridas av alla, går fram överallt och är otroligt okomplicerad på hinder och hoppar allt utan att tveka. Dock är hon ju något sent tagen och var bara grundriden då hon kom till oss. Men hon har en otroligt god exteriör och kommer vara hållbar som få om hon slipper oturliga olyckor.

Rowdy Boy (-07) har flyttat till sitt nya hem. Innan han åkte hann vi rida honom en helt del samt ha honom i vagn cirka fem gånger.

Detta var en liten kort sommaruppdatering runt några av våra hästar. Snart är det höst, och jag kan inte annat än att längta lite till dess alla rutiner med in och utsläpp samt mockning och fodring är på sin plats igen. Kanske är man lite konstig, men med så många hästar kräver det extra energi att hålla ordning på dem utan fasta rutiner som är lätta att hålla då de står på stall.

Over and out